Sidvisningar

lördag 30 november 2013

Kompendium MAMMASAMTAL


Hittade ett kompendium från Region Skåne, Kunskapscentrum för barnhälsovård, uppdaterad i somras. i slutet finns en litteraturlista och min bok är med som "Annan läsvärd litteratur".
Annan läsvärd litteratur
Askén, Helena Moderslycka-var tog den vägen (SKL Kommentus Media 2012) Carlberg, Ingrid ”Pillret” (Månpocket 2008) Green, Jane Babyfeber (Wahlströms 2003) Hintze, Pia Baby blues (Wahlström &Widstrand 2000)
Johannisson, Karin ”Melankoliska rum” (Bonnier pocket 2009) Kennedy, Douglas Ett alldeles särskilt förhållande (Månpocket 2003) Lindeborg, Lotta En mekanisk mamma (Notis 2012) Shields, Brooke När regnet faller: min väg ut ur förlossningsdepressionen (Prisma 2006)

Här finns några böcker jag inte läst. Ska försöka göra en komplett lista med de böcker jag läst någon dag. (Texten blev olika stor när jag klippte den ur kompendiet, inte meningen att förminska din bok, Helena, om du läser detta!) Jane Green har jag svårt att tro att den kan vara bra/på allvar, men vem vet..?
Kompendiet är väldigt utförligt och jag hoppas att fler och fler landsting börjar använda sig av screening.

fredag 29 november 2013

Bokmässa Öland 2014

Jag tog kontakt med de som anordnar bokmässan på Öland nästa år och idag fick jag en inbjudan på Posten. Mässa kommer att vara för ölandsförfattare och böcker om Öland.
Gissningsvis måste man inte vara ölänning, det räcker nog med att vara ölandsbo..

tisdag 26 november 2013

Nackdel vid anställningsintervju?

Artikel jag stötte på från Svenska Yle
Viktigt att tala om förlossningsdepression. Några infallsvinklar här som jag inte stött på tidigare, att det skulle vara till ens nackdel vid anställningsintervju att berätta att man haft en depression, att man då kanske blir bedömd som att man inte skulle klara arbetet?

"- I en arbetsintervju berättade jag halvt om halvt av misstag att jag ännu höll på att hämta mig från min förlossningsdepression. Jag fick inte jobbet, och arbetsgivaren sa efteråt att orsaken var att hon inte trodde att jag skulle klara av arbetet på grund av depressionen."

Som jag själv ser det är alla erfarenheter, bra eller dåliga, ny kunskap man bär med sig. Kunskap om sig själv, om andra, om samhället.
"Inget ont som inte för något gott med sig."
Jag hade inte varit den jag är idag om jag inte haft den här erfarenheten. Jag har nog blivit en mer medkännande människa, mer ödmjuk inför andra människors prövningar, även om de skiljer sig från mina. Och jag hade sannolikt aldrig skrivit min första bok. Kanske är detta något en annan arbetsgivare hade uppskattat? Jag vill gärna tro det, även om trycket är hårt på arbetsmarknaden idag.




torsdag 21 november 2013

Reportage om förlossningsdepression i Falköpingstidningen

För någon dag sedan i Falköpingstidningen var ett reportage om en av kvinnorna som medverkar med sin berättelse i min bok.

"Det var också bloggen som gjorde att hon kom i kontakt med Lotta Lindeborg som höll på att skriva boken En mekanisk mamma där hon själv och andra kvinnor berättar om sina erfarenheter. Jessica blev tillfrågad om hon ville medverka i boken och tackade ja. - Jag vill vara öppen med det jag varit med om, det finns ingen anledning att hålla det för sig själv och hymla, säger Jessica som hoppas att hon kan bidra till en ökad förståelse för det hon varit med om."

Jag har lånat bilderna från Jessicas Facebook-konto. Tyvärr verkar inte artikeln finnas med i nätbilagan.


måndag 18 november 2013

Förälder som mått dåligt men inte sökt hjälp?


"Just nu söker vi deltagare till en studie vid Lunds Universitet som undersöker vad det innebär att må psykiskt dåligt i samband med att ha fött barn och varför så få mödrar söker hjälp för detta. Känner du igen dig eller vet någon som gör?
Din hjälp är ovärderlig för oss! Utan er har vi ingen möjlighet att driva forskningen framåt och genom kunskap kämpa för att minska den växande psykiska ohälsan hos moder, barn och familj.
Klicka på länken för mer information."





söndag 17 november 2013

Bloggat om boken

En av mammorna som är med i Läkande föräldrar skrev att hon sträckläste boken och nu har hon skrivit ett inlägg på sin blogg om tankar kring boken och sina egna upplevelser.
Läs inlägget av Patricia här.

lördag 16 november 2013

Maktlös?

Det finns så otroligt många mammor som mår otroligt dåligt.

Fast de ber om hjälp hos allt från BVC till akutpsyk så får de inget gehör. De får ingen hjälp.

Många är självmordsbenägna.
Jag väntar med fasa på att någon av mammorna jag har kontakt med nästan dagligen ska ta livet av sig.

En del vågar inte berätta.
"Ingen vet utom ni här hur dåligt jag mår. Inte ens min man."
Ungefär så skriver någon.

"Jag känner nu att min familj skulle ha det bättre utan mig."
Ungefär så skriver en annan.

Och jag är maktlös. Trots att jag vet mycket om den här sjukdomen vet jag inte vad jag, som enskild, utan att vara anhörig, egentligen kan göra, mer än att trösta, peppa och tipsa om kontaktvägar till hjälpen.

Jag mejlade en psykklinik och frågade om hur de brukar göra samtidigt som etc-behandlingar (elchocker), får man ingen samtalskontakt då (en kvinna som inte får det fast hon behöver det)?
Men jag har inte fått något svar ännu.

fredag 15 november 2013

Projektet fortskrider..

Träffade igår K. som ska översätta boken till tyska. Vi känner inte varann ännu, men jag har en jättebra känsla för det här projektet. Och det var väldigt trevligt att ses.
Förlaget i Tyskland har gett klartecken att K. översätter, sedan ska de ordna med lektör, reklam m.m. Det är ett litet förlag som är typ underförlag till ett större med olika förgreningar och med ett bra nätverk.
Ibland måste man chansa lite i livet och detta var en chansning som fungerade.
Som vanligt tror jag det inte förrän det är i lås, men det är nästan, nästan säkert nu.
Tidsplanen är att få ett kontrakt i december, och att översättningen är klar vårvintern.

tisdag 12 november 2013

Still Face Experiment

Det finns en förklaring till titeln på min bok "En mekanisk mamma", att rörelserna och framförallt ansiktsuttrycket hos en deprimerad människa blir stelare, mer mekaniska.
Detta påverkar kontakten med ett litet barn, anknytningen blir sämre.
Såg en film från ett försök här som heter Still Face Experiment (still face betyder väl ungefär slutet ansikte) Och det är hjärtskärande att se hur det lilla barnet försöker få uppmärksamhet och sedan dess förtvivlan över att inte nå sin mamma ementionellt.

Om du har en förlossningsdepression är det viktigt att du söker hjälp. Släpp prestigen. Den bryr sig din bebis inte om.
                                                                   
There is an explanation for the title of my book "A mechanical mom," the movements and especially the facial expression of a depressed person becomes more rigid, more mechanical.
This affects the natural bonding process with the baby.
I watched a short movie called ”Still Face Experiment”. And it is heartbreaking to see how the small child is trying to get her moms attention and then the despair over not being able to reach her mother ementionally.

If you have a postpartum depression, it is important that you seek help. Forget about prestige. Your baby does not care about what people might think.

måndag 11 november 2013

En Duola kan minska risken för förlossningsdepression

Har du hört talas om vad en Doula är för något?
Doula betyder ”hjälpkvinna” och ger en födande kvinna och hennes partner känslomässigt stöd under hela förlossningen – en urgammal företeelse som nu fått nytt liv i Sverige. 
En av de kvinnor som har med sin berättelse i min bok (Frida Möllerstedt) är doula, det var så jag kom i kontakt med begreppet för några år sedan.
Artikel i DN med mer info hittar du här.
"Internationell forskning visar att stödet förkortar förlossningen och minskar behovet av smärtlindring. Risken för kejsarsnitt och förlossningsdepression minskar också."
Har DU erfarenhet av att anlita en doula? Skriv gärna under kommentarer och berätta, eller skicka mejl till mig!

fredag 8 november 2013

Vi har fått napp!

Ja, det är faktiskt sant. Boken kommer att ges ut på ett tyskt förlag i Tyskland!
En bekant som är tyska sökte översättningsjobb, och jag tänkte "Man kan väl testa!"
Så jag kontaktade henne och hon började översätta några kapitel av boken och så tog hon kontakt med några tyska förlag. Och nu har ett av dem nappat!
Jag trodde nog inte att det skulle fungera, innerst inne, men hoppet är ju det sista som överger människan som bekant. Detta är otroligt spännande! Tyskland är stort, och tänk alla andra tysktalande länder! Har googlat och letat och precis som jag misstänkte - så där värst mycket skrivet finns inte där heller.

onsdag 6 november 2013

Till er som vägras SSRI medicin så länge ni fortfarande ammar

Åhh, jag blir så ARG! Läser på Facebook-forumet Läkande föräldrar att många, många kvinnor vägras medicin så länge de ammar. Någon har pratat med två läkare som båda säger nej. Varför resonerar många läkare så här fortfarande??? 

Till er som vägras SSRI medicin så länge ni fortfarande ammar - 
Jag var med om samma sak när min dotter var nyfödd 2006. Den läkare som jag träffade var en kvinna i 35-årsålder som sa att jag behövde börja medicinera och att jag skulle sluta amma därför. Detta gjorde att jag inte ville börja med medicin, utan gjorde det först när min dotter var drygt ett år. Amningen var det enda som jag tyckte funkade bra, som jag tyckte om. I efterhand fick jag veta att jag VISST hade kunnat amma med medicin. Och inför förlossningen med min son fick jag löfte om medicin utskrivet direkt om jag behövde, för att snabbt kunna hämta ut om jag kände av depressionen igen. 
Jag ammade min son 2 år på Paroxetin som jag fortfarande äter. 

Om man säger nej -stå på dig! Gå till en annan läkare! Ska ni ha det som jag hade det, gå och må dåligt så mycket längre än nödvändigt för att de vägrar er en medicin ni behöver! 

Faktiskt är det så att man till och med skriver ut SSRI till gravida, trots att det är något mer osäkert vad gäller biverkningar. För man vet idag att till och med ett foster kan påverkas negativt av att mamman mår dåligt.
När det gäller SSRI när man ammar finns i stort sett inga påvisade biverkningar, mängderna som går ut i modersmjölken är så ytterst små. Däremot vet man med all säkerhet att ett litet barn påverkas negativt av att mamman mår dåligt, och ju snabbare man kan må bra, desto bättre.

Vill du läsa mer om vad jag var med om, läs min bok En mekanisk mamma. Den går att låna från bibliotek om du inte vill köpa boken.

måndag 4 november 2013

Baby-box

Här i Sverige förknippar vi baby boxar med sådana där kartonger med gratis grejer till spädbarnet som man kan få. Men det finns en helt annan betydelse också läser jag.

I elva europeiska länder finns på vissa sjukhus så kallade baby-boxar - men här är det inte fråga om gratis prylar, utan om en lucka där man kan lämna in sitt nyfödda barn. Sitt nyfödda oönskade barn.


"Baby–boxen finns på baksidan av sjukhuset. Bruksanvisningen är konkret och tydlig och ändå, eller kanske just därför, är det svårt att ta till sig att instruktionen visar hur en förälder ska överge sitt barn. Just i den här lådan har 18 barn lämnats in sedan den öppnade för fyra år sedan, och totalt i hela Lettland 24 barn. Det är ofta ekonomiskt utsatta, ensamstående kvinnor med missbruksproblem.."

Adoption sker snabbt av de här bebisarna, till skillnad från barn som hamnar på barnhem.
Rätt eller fel att ha nådana här "inkast"? Det finns nog inget enkelt svar här. Jag är inte abortmotståndare, men jag kan tänka att ibland, hade man inte kunnat välja att istället för abort låta bebisen födas? Som en slags humanitär handling för ett par som önskar barn?
Fast här är det ju en tragedi att någon ska behöva överge barnet. För visst är det frivilligt, men har de här kvinnorna egentligen något val? Det är ju en desperat handling.

lördag 2 november 2013

Mer öppenhet kring psykisk ohälsa

Nyhetsmorgon imorse pratade man om psykisk ohälsa, och gjorde en intressant jämförelse att man på 50-talet var väldigt förtegen om cancer, det var omringar av mycket hysch, hysch. Att man inte ens alltid talade om för patienten att den hade cancer, en liten oro kring eventuell smitta..
Att vi är där nu med psykisk ohälsa, att om ett antal år kanske vi har TV-galor för att samla in pengar för forskning kring depressioner?
Jag tror också det är bra när kända personer går ut och berättar att de inte mår bra/inte har mått bra, precis som Linus Thörnblad gör in programmet. Att även framgångsrika, snygga människor kan bli sjuka. Människor som är förebilder för många, inte minst för barn och ungdomar. Jämför med när Patrik Sjöberg gick ut och berättade att han blivit utsatt för sexuella övergrepp, hur mycket positiv respons han fick. Skammen ligger på förövaren. På den som inte vill se, som inte vill lyssna och som inte orkar försöka förstå. Inte på den som drabbas. Det är samma med psykisk ohälsa och jag hoppas och tror på att det de säger i programmet stämmer. Och visst händer det mycket i nuet, förståelsen ökar alltmer, även om det är en bra bit kvar.