Läckberg

Jag hittar en gammal intervju i Mama med Camilla Läckberg om när hon väntar sitt tredje barn. Jag visste att hon haft förlossningsdepression med barn nummer tre, men hade det tydligen med de två första också.

Två frågor som direkt rör ämnet finns. Men svaren gör mig lite arg, det låter så lätt! Jag kan inte låta bli att bli avundsjuk."Du vet inte vad du pratar om." tänker jag. "Du har haft det lindrigt."
Jag vill inte tänka så, men kan inte låta bli. Men jag vet att en människan upplevelse inte gör den andras smärta mindre viktig. Förlåt Camilla och ni andra som haft en lindrigare depression.

Du drabbades av förlossningsdepression med både Wille och Meja – tror du att du drabbas igen?

– Ja, kanske. Men jag är inte orolig. Nu vet jag vad det innebär. Den här gången är också tajmingen så bra. Bebisen ska komma i maj och Martin är ledig i juni, juli och augusti.

Varför får du förlossningsdepressioner?
– Det är någon slags kombination, tror jag, delvis beror det på att bebistiden inte passar mig. Jag är bäst som mamma från ettårs­åldern. Den här gången kommer jag kanske att njuta mer än förut, men för mig börjar utbytet sen, när mamman och barnet kan börja kommunicera med varandra.
– Sedan har jag så svårt med sömnen. Jag brukar köra Anna Wahlgrens sömnmetoder stenhårt, med Meja började jag när hon var nyfödd. Hon fick till och med sova på mage, med andningslarm på, för att jag inte skulle noja över spädbarnsdödlighet.
– Sedan är det viktigt för mig med rutiner. Det funkar inte alls för mig att ”följa bebisens rytm”, som man kallar det. Jag tror dessutom att bebisen blir lugn av fasta rutiner.