Dregen har blivit pappa, men framförallt har Pernilla Andersson blivit mamma. Det läste jag idag. Akut kejsarsnitt efter en mycket långdragen förlossning. Låter tyvärr alltför bekannt. De har kämpat flera år med att bli gravida läste jag i Mama. Jag hoppas, men kan inte låta bli att undra: blir mamma-livet som Pernilla har önskat? Om längtan varit för stor - är risken större att det blir platt fall?
Jag vill ogärna vara någon olyckskorp, men kan inte låta bli att reflektera över detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar