Jag har blivit intervjuad för att i ett kort stycke om förlossningsdepression hamna i en kommande bok om att vara gravid och vänta på sin bebis i magen.
Känns fantastiskt roligt, en otrolig chans för mig att nå ut, eftersom jag gissar att den här gravidboken kommer sälja betydligt mer än vad min egen bok någonsin kommer att göra.
I övrigt har jag vabbat idag och det var med andan i halsen jag hoppades att ingen av barnen just då skulle trilla och slå sig, hälla ut ett mjölkpaket eller ett helt paket musli eller börja plocka fram nåt ur frysen eller kissa på sig eller slåss eller skrika och gapa eller plötsligt bara MÅSTE, verkligen MÅSTE visa någon gullig kanin på datorn -som vi kanske SNÄÄÄÄÄLLA kan köpa?
Men det gick bra, lugnet bestod.
Och ändå är jag först utmattad. Som alltid när jag berättat. Det är då jag vet att det fortfarande är så nära, att jag inte har kommit längre än så här.
Men jag vet också att det räcker. Jag accepterar det idag.
1 kommentar:
Ser idag att det utkommit ännu en bok i ämnet i Danmark under 2013! En positiv epidemi! "Dagbog fra en födseldepression" av Rikke Laustsen.
Häftigt! Helena A
Skicka en kommentar