Omslaget igen

Och här är hela omslaget! Känns pirrigt i hela kroppen, kan faktiskt järmföras med den där förväntan jag hade när jag hade barnen i magen.

Förlossningspsykos

Notis på www.aftonbladet.se. Det är bra att man här säger att det är en psykos och ingen depression kvinnan hade.

"Hoppade från bro med barn - åtalas STOCKHOLM. I juli i år hoppade en kvinna från en bro vid Slussen i centrala Stockholm med sitt spädbarn i famnen. Kvinnan överlevde, men barnet avled av sina skador några dagar senare. Nu åtalas kvinnan för dråp alternativt barnadråp, skriver aftonbladet.se. – Allt tyder på en förlossningspsykos, säger hennes advokat Frida Wallin. Rättegången inleds i Stockholms tingsrätt den 3 december."

Mejl

Jag fick ett mejl efter artikeln i Barometern,som jag besvarat efter bästa förmåga: Undrar bara hur man går till väga med allt? Är 27 år, har en son på 3,5 år. Hade ett jättegräl idag med han, så min mamma fick rycka in en stund. Sa till henne sen att det har gått 3,5 år sen han föddes, men när ska mamma känslorna komma?! Trodde jag var ensam om att känna som jag gör. Vet inte ens om jag klarar av att ha min son kvar. Allt känns bara jobbigt. Finns ingen lycka... Vad gör man...?

Ni är fler därute. Här är jag. På bilden är min dotter 2 veckor och jag ser glad ut, visst gör jag?

OK igen

Reportage i tidningen Barometern. Här står inget om hur det är idag, när allt är bra, eller i alla fall det mesta är OK. Hade slut på min medicin igen och det hann gå två dagar innan jag påbörjade den igen. Det märks direkt och jag påminns om att jag faktiskt inte är OK än. Kanske blir det aldrig "normalt" igen, men om priset är att äta antidepressiv medicin så är det inte speciellt högt.

Ordning och reda..

Det har visat sig att för mig är en en intervju nästan lika utmattande som en timme hos psykologen. Igår var det först radiointervju och sedan intervju på telefon med Aftonbladet, idag har jag haft telefonintervju med en annan journalist. Jag är trött, speciellt igår kväll var min energi helt slut. Och samtidigt ska man hålla reda på alla andra saker: nycklar, väskor, barnens extrakläder till dagis och skola, räkningar, en parkeringsböter som jag slarvat bort, och hittar igen, räkningen på lammet vi köpte... Och hurra, jag hittade ett smycke som varit spårlöst borta ett år. Det låg i min sommarväska och jag hittade det när jag letade efter ett viktigt papper. Det är detta som är livet eller hur?

Mycket nu

Ja, det är mycket nu. Jag är plötsligt dubbelarbetande. Med en 6-åring som inte vill gå till skolan. Hon gråter och skriker när jag ska lämna, det skär i hjärtat. Idag har jag varit på intervju på Radion för Radio Blekinge, OCH intervju med Aftonbladet, för en artikel som kommer efter årsskiftet. Jag hinner inte med mitt "vanliga" jobb. En man som ringde idag och undrade över sitt tillståndsärende hade sett mig på TV... Och så har vi Siri, vår lånehund. Bloggen har haft besökare från Ukraina. Det var kanske av misstag de hittade hit.

Notis

Nu finns information om boken även på Notis förlags hemsida, under kategorin blogg. Imorgon blir det intervju på radio!